Absolute showkidz

En natt med en envis huvudvärk som inte hade lust att försvinna ens till morgonen gjorde att det blev Thomas som fick åka med Alice på hennes första Showkidzpass idag. Efter att ha dansat en kvart sa Alice: Pappa, nu dansat färdigt. Hon satte sig ner på golvet, Thomas dansade vidare och efter en liten stund var hon på benen igen och ville vara med. Några gånger under passet frågade hon efter sin lagogini (lamborghini) som hon fick av Thomas igår. När man inte är så gammal är det inte lätt att hålla koncentrationen uppe så länge. Tanken är ju inte att sätta henne i träningsläger för att dansa. Vi tycker bara att det är bra och viktigt med fysisk aktivitet och det blir vad det blir när de är så här små. Det är ju roligt att man dansar tillsammans också, både föräldrar och barn. För Alice är all "springa-hoppa-dansa"-aktivitet bra träning för hennes balans. Vi ska i alla fall ge det en chans nu under våren och se om hon gillar det. Annars får vi väl börja åka på skotertävlingar och sånt istället ;)

Alice-pappatid

Idag fick Alice lite pappatid. Som vanligt har de jättekul tillsammans, maken och Alice. Det behövs inget Leos lekland för Alice för att ha roligt. Det räcker bra att åka till Biltema eller som Yamaha center som de valde den här gången. Thomas höll inte på att få henne därifrån. När de klev in genom dörren ropade hon, inte helt oväntat, woooaw! När hon gick omkring och tittade på skotrar, fyrhjulingar, motorcyklar och båtar ropade hon woooaw. Hon ville provsitta allihopa. Både kunder och butikspersonal fick underhållning av vår fordonsintresserade lilla tjej. De i butiken, som känner igen Thomas sedan tidigare, konstaterade att äpplet inte faller så långt från trädet. Inte ens när de startade en skoter inomhus för att köra ut den blev hon rädd trots att det låter ganska illa. Hon blev alldeles till sig och ville åka. Varför vill en del pracka på henne rosa gulliga prinsessklänningar när det närmsta prinsessa man kommer just nu är rallyprinsessa?

Thomas som sällan hinner få egentid med barnen passade på att skämma bort Alice lite extra och förutom lunch på Max fick hon välja något hon ville ha på Toys r us. Jag är inte det minsta förvånad över hennes val.

Dagens pyssel

Vi (kanske mest jag?) börjar bli lite less på vattenfärg, klipp och klistra, kritor och sånt. Idag ville vi (kanske jag här också) göra något annat så då gjorde vi det.

Jättefint! tycker Alice att hennes pärlhalsband blev.

Snöstorm = inomhuslek

Är det inte 30 minusgrader så snöar och blåser det. Inte något särskilt roligt väder för utomhuslek. Alice har ju dessutom pratat om Leos i minst 2 veckor nu så efter frukost mötte vi upp barnens farmor och farfar på leklandet. Astrid tycker inte att småbarnsavdelningen är särskilt rolig. Hon vill mycket hellre vara med och cykla, hoppa i hoppborgen och åka de stora rutschkanorna. När hon såg att Alice hoppade i hoppborgen kastade hon sig på mage på golvet och skrek rakt ut, hon ville ju också dit. Vi hade lite tur att det var lite folk och inga andra barn som hoppade just då för det känns väl sisådär att slänga in Astrid bland en massa vilda barn som hoppar. Barnen hade jättekul och båda somnade i bilen på väg hem och farmor och farfar fick dagens träningspass.

Tråkig vardag, roliga helger

Jag går här och deppar igen över att jag känner mig lite smått uttråkad och har svårt att hitta på bra aktiviteter för mig och barnen. Jag deppar över att makens planering för åtminstone de kommande två månaderna är usel. Egentligen har jag ju massor att se fram emot i vår, men det som gör att jag deppar är just vardagarna för det är de som kommer att vara mindre roliga. Det är skönt att få "avlösning" på eftermiddagarna, hjälp med att få i barnen frukost på mornarna, hjälp med att få barnen i kläderna på mornarna, kvällsrusningen är inte helt kul ensam med två små, eventuella nattmatningar är också skönt att få hjälp med när man ska orka upp och aktivera sig dagen efter. Ja, jag vet att jag har det bra och att det alltid finns de som har det värre, men det gör ju liksom inte att det jag upplever som jobbigt och tråkigt blir bättre. Så där ja, nu har jag fått gnälla av mig lite.

Vi har ju som sagt massor av roligheter att se fram emot. Vi har 1-årskalas här hemma, jag ska på melodifestivalen, vi ska kulturpirata oss med Alice vid minst två tillfällen under våren, vi ska på bröllop och barnkalas, vi hoppas på besök av min lillasyster, Alice ska skolas in på förskola, vi kommer förhoppningsvis att få en fantastiskt härlig och solig vår så att vi kan vara ute mycket och så att Alice får användning för sina skidor, Alice ska kanske dansa loss på Absolute showkidz några lördagar under våren (fast det beror på, just nu är vi tillbaka på ruta 1 när det gäller hennes rädsla för vissa saker), kanske blir det lite skidlek på Ormberget också. I maj anordnar Norrbottensteatern en barn- och ungdomsfestival och i och med att det ska passa barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år så hoppas jag att det finns något som kan passa våra små där. Förutom det så finns ju Leos, Teknikens hus och badhuset förstås, men det är inget jag kan göra ensam med kidsen på dagarna så det är egentligen ett helt gäng helgaktiviteter vi har på agendan och helgerna kommer nog att bara svischa förbi.

Alice är en pirat

Nu har vi köpt abonnemang till familjeföreställningarna på Kulturens Hus så nu ska vi kulturpirata oss med Alice nästa år, kul! I januari är det en "sjung me´"-föreställning och i mars ska vi på Ragadisch!-Bodybeat för små kroppar.

När man köper abonnemanget får man även en reflexväst alternativt en t-shirt om man hellre vill ha det. Det där med onesize är kanske inte jättebra när det gäller barn, de kan ju variera något i storlek. Barnen alltså, inte västen i och med att det är onesize. På Alice blev det mer som en reflexklänning :)

Ett abonnemang på Kulturpiraterna kanske är ett sent, men bra julklappstips att köpa till de barn (och föräldrar) som redan har allt.