Loppis

Trots att jag inte var i världens bästa form pallrade jag mig upp i tid för att åka på loppis idag. Jag är ingen rutinerad fyndmarknadsbesökare och visste inte vad jag skulle förvänta mig. Man hör om alla som lyckas göra en massa fynd, men jag har ändå aldrig riktigt trott på det tills jag själv fyndade idag. Vi har påbörjat en lista över vad vi tycker att barnen "behöver". Listan kom till för att vi själva ska komma ihåg vad som kan vara bra julklappar till barnen och för att ge uppslag till de som brukar fråga vad barnen önskar sig. Efter idag har jag kunnat bocka av ganska mycket från den listan plus lite andra saker som stått på andra "att-köpa-listor". Jag kom hem med en snowracer i nästan nyskick, ett Fischer Price bilgarage med tillhörande bil och gubbar, en Fischer Price rittavla, två barnböcker, ett verktygsset i plast, ett Vileda städset, Duplobyggplattor och två luciakronor i tyg. Hade vi köpt allt det här nytt i butik hade vi fått betala 2500 pengar. Nu fick vi det för ca 550 kronor istället. För mig är det ett fynd! Jag är nöjd. Alice är toknöjd och då har hon bara sett bilgaraget och duploplattorna än. Resten får vänta till jul eller till något tillfälle då vi har lite tråkigt och behöver något nytt att sysselsätta oss med. Alice som vanligtvis vilar middag utan protester och ofta själv brukar säga till att hon vill vila var idag så glad över garaget att hon fick ett mindre ilsket utbrott för att hon var tvungen att lämna garaget för vilan. Bara det gör att jag känner mig extra nöjd över dagens inköp :)


Attis är också glad över att Alice fått några nya böcker då hon håller på att "fixa" lite i storasysters bibliotek. Massor av torkat snor har Astrid i ansiktet, men lika glad ändå.

Sunkmorsa deluxe

Det där med mjukiskläder är inte min grej. Alltså, det är ju egentligen världens skönaste kläder, men jag känner mig så sunkig. Nu när jag går här hemma med kidsen har det av någon anledning blivit viktigare att försöka piffa till mig. Jag lyckas dock inte särskilt bra med det. Jag lyckas inte alls. På önskelistan skriver jag upp en sparkdräkt. Ja, jag har helt fastnat i det här mammaledighetsträsket och nu vill jag till och med ha en sparkdräkt själv. Tokigt, men jag kan lätt tänka mig att glida omkring i en sån här en hel söndag så snälla tomten hjälp mig att göra mig till en lite mer snygg sunkig tvåbarnsmamma.

Bilden är lånad från Onepiece.

Äntligen helg

Familjen är samlad igen och vi tar helg, skönt! Thomas har varit i Stockholm i 3 dagar och det har inte varit helt lätt och roligt att vara ensam med barnen de här dagarna. Jag är inte helt fri från min förkylning och hade inte hunnit ladda upp med energi och tålamod. Astrid är snuvig, småhostig, har tänder på gång och är inte helt nöjd och glad hela tiden. Vi är nog bortskämda för Astrid är ju oftast väldigt lätt att ha att göra med och vem kan kräva att hon ska vara glad från morgon till kväll jämt, men såna här gånger blir det lite jobbigt. Alice testar, testar och testar. Kanske är det 2-årstrotsen, men en lightvariant än så länge i så fall. Det är i alla fall tillräckligt och mer än nog för en inte helt pigg mamma. Rita på väggen och på en förvaringslåda i sitt rum, härja med ljuslyktor och fjärrkontroller är vad Alice har roat sig med de senaste dagarna. Not so kul alls. Äntligen helg säger jag bara!

Astrid på halt golv

Det går inte så fort än och det är inte så lätt på hala golv, men framåt går det. När hon blir för ivrig och har bråttom ålar hon för det går aningen fortare just nu. Kanske borde jag plocka fram de där Kallekrypmuddarna som jag köpte åt Alice för ett bra tag sedan. Fast jag tyckte de mest rullade ihop sig i en korv under knäna. Dessutom kanske det är bättre att hon lär sig utan hjälpmedel så hon får nog halka omkring. Snart far hon nog fram snabbt som blixten över våra hala golv ändå.

Tröttelitrött, snorelisnor och sånt

Idag var planen att åka på ngången (sången på Stor & Liten i kyrkan), men vi stannade hemma. Jag har knappt sovit pga blåsten i natt, vaknade med huvudvärken from hell idag igen och har lite ont i kroppen. Astrid är inte heller helt pigg. Om det är tänderna som spökar eller förkylning vet jag inte, men vi tar det lite lugnt här hemma istället. I eftermiddag hämtar farfar Alice och åker på öppna förskolan med henne. Hon är den som är piggast och i mest behov av att aktiveras.

Pappan i huset är sedan igår borta på jobben. Att pappa jobbar på ett ställe där man kan köpa och äta hamburgare vet Alice, hon känner igen loggan och vissa dagar förväntar hon sig att pappa ska ha med sig bojje till henne när han kommer hem. Att pappas huvudsakliga arbetsuppgifter inte består av att flippa burgare förstår hon inte och det spelar väl ingen roll för henne heller så länge hon då och då får sin bojje med böd, bitt och dessing. Jag tror att hennes favvodip är Green & Garlic. Hot Creole funkar också bra. Då vet ni det.

Idag fick vi sjunga Nyss så träffa' jag en krokodil som körde runt i en bil själva när vi valde att stanna hemma från sången.

Krypelikryp

Här har jag gått och sagt att Astrid inte kryper och att hon inte ålar heller utan att hon förflyttar sig på sitt eget speciella sätt. Sedan igår ålar hon på "riktigt" och sedan idag kryper hon, hejbara. Sitta, ta sig upp till sittande själv och ner till liggande igen har hon ju kunnat ett tag. I smyg har hon dragit sig upp mot möbler också. Vi har aldrig sett det, men jag vet inte hur vi annars ska förklara att hon helt plötsligt hade nappen, som en stund innan låg en bra bit in på vardagsrumsbordet, i munnen. Storasyster Alice som gärna hjälper lillsyrran med såna saker fanns inte där för att ge henne nappen, hon befann sig i badrummet just då. Mammas lilla bebis håller på att bli stor... Alla framsteg är självklart jätteroliga, men tiden går för fort. Jag hinner inte med.


Här varken kryps eller ålas det. Här är det full koncentration på en musikvideo där de dansar.

Små burkar till små tjejers små saker

Våra barn har så hemskt mycket dyra smycken och juveler så vi vet snart inte vad vi ska göra av dem. Nä då, det har de inte alls. De har varsitt halsband som de fått i samband med födelse/namnfest, det är allt. Jag har inte vetat var jag ska förvara dem, de har bara legat i deras garderober och risken är ju stor att de helt plötsligt kommer bort. Nu har jag hittat varsin liten burk åt dem som får fungera som smyckeskrin. Är det bara jag som tycker att smyckeskrin låter som något tant Agda 80 år har i byrålådan? :)


Att Alice fick en med bilar och traktorer är väl ingen skräll direkt. För pojkig? Det tycker inte jag.


Vilka intressen Astrid har vet vi inte än så hon fick en med djur på. Har hon några klagomål mottages de inte här i alla fall;)

Astrid fixar och donar

Så här har Astrid sett ut mest hela dagen. Vad hon håller på med har jag ingen aning om. Jag frågade, men fick inget vettigt svar så bilderna får tala för sig själv.

Tänk vad rolig en mössa kan vara

En gammal mössa som låg längst bak i en byrålåda verkar vara poppis bland barnen. Alice tog på den det första hon gjorde en morgon för några dagar sedan. Det är bra att ha mössa medan man jobbar. Förutom mössan så gillar hon sitt tangentbord som hon bär omkring på i hela huset.

När det blev kväll var det Astrids tur att ha mössan och hon verkar ha riktigt roligt. Kanske borde jag prova mössan för att se om det är så roligt som det ser ut.

Dans och musik

De flesta barn brukar ju gilla musik. Alice har haft en ganska specifik musiksmak också, det har inte funkat med vad som helst. Hiphop och RnB är det som fått henne att dansa loss. Det har dock varit lugnt på dansfronten för henne ett bra tag fram till nu då hon då och då rycks med när det spelas något bra. Lite blyg verkar hon också ha blivit för man får helst inte titta på henne när hon dansar. Blygheten släpper lite om man själv dansar runt som en galning på golvet med henne. Våra danskunskaper är begränsade, men vi gör så gott vi kan :)

Astrid däremot är inte det minsta blyg, visar redan ett stort intresse för dans och utan att vi faktiskt har dansat särskilt mycket här hemma på sistone så förstod vi idag att hon vet vad dansa betyder. Hon blev som hypnotiserad när det visades ett dansprogram på mtv idag. Medan Thomas och Alice tittade vidare på dansprogrammet placerade jag Astrid i matsolen för att ge henne middag. Musiken hörde vi ju fortfarande där vi satt och Astrid började då och då gunga i takt till den. Jag frågar henne: -Dansar du? Astrid börjar gunga i stolen igen och säger: -Dassa dassa. Alltså hon är 7 månader och 2 veckor, ska hennes första ord bli dansa?? Visst brukar hon säga dadada, lalala, tatata, mamama, papapa osv, men dassa kändes mer som ett ord och inte bara en ramsa. Kanske har hon sin framtida karriär i dansen? :) Hon lär ju i alla fall ha nytta av sin vighet om hon har turen att ha kvar den när hon blir lite äldre.

Här dansas det inte. Astrid tuggar på en plastfisk. Fisk är för övrigt hennes favvomat just nu. Serverar vi lax och potatis äter hon hur mycket som helst.

Summering

En summering av fredagen. Ingen hängde löst, ingen blev utröstad.

Alice klappar igång rymdskeppet och fredagen tillsammans med Små Einsteins på Playhouse Disney.

Jag noterar att Alices hår börjar bli långt. Det gör väl i och för sig ingenting, men luggen börjar hänga för ögonen och hårklämmor och snoddar får inte sitta kvar ens 3 sekunder. Hur det ska gå till att få klippa henne vete tusan och jag vet inte om jag ens vågar ge mig in på det.

Astrid börjar fredagen med att försöka svälja en maraccas.


Alice busar och springer runt runt runt.

Moster som är i virkartagen behövde få lite mått och Alice hjälper förstås gärna till. Sen är det inte säkert att det blir rätt kroppsdelar som mäts, men det är väl tanken som räknas eller nåt ;)

Alice vilar middag, det gör inte Astrid, mamman behöver gå på toa, Astrid vill inte vara ensam, mamman vill inte att hon skriker så att hon väcker Alice, mamman är hönsig och vill inte att Astrid ska sitta på badrumsgolvet trots att hon är stadig för tänk om hon skulle trilla och slå huvudet i det hårda klinkergolvet, mamman löser det genom att sätta Astrid i badbaljan, Astrid var nöjd och lekte med en badanka, Astrid skrek inte så att hon väckte Alice, Astrid slog inte huvudet i golvet, mamman fick gå på toa. Det blev ju bra :)

Sedan avslutade vi fredagen med Maxmiddag, bad, Idol och godis. Idol och godis fick dock inte barnen vara med på. Livet kan inte alltid vara rättvist.

Tomten kom tidigt i år

Man kan väl inte säga att tomten har kommit än kanske, men han eller hon som det ju faktiskt är i det här fallet, har redan avslöjat vad klapparna kommer att innehålla. Har jag världens bästa lillasyster eller vad? Nu är ju det här julklappar till barnen, inte till mig, men just nu är det nog jag (och Thomas) som uppskattar dem mer än barnen så jag blev jätteglad. Så glad att jag till och med började gråta när jag såg bilden. Ja jag vet, jag är blödig. Det visste jag sedan tidigare och jag gråter till det mesta på tv och film, men jag trodde inte jag var en sån som grät över såna här saker. Jag konstaterar att det blir värre med åren eller så är det alla hormoner som spökar och gör mig sån :) Oavsett varför så blev jag superglad och det behövdes något för att pigga upp lite efter allt snörvlande och hostande som börjar göra mig smått deppig.




Det är dessa bilder som användes som "mall". Med såna här sötnosar kan det väl inte annat än att bli lyckade pärltavlor. Fast jag måste ju säga att Samuel som gjort dessa är väldigt duktig också, jag kan ju inte ta åt mig hela äran för tavlorna bara för att jag har så söta barn ;)

Astrid kan

Astrid kan en massa saker. En av de roligaste sakerna just nu är att göra ljud, rösten testas hela tiden och med tungan kan man göra roliga ljud. Astrid tycker att det är kul att göra såna ljud med munnen full i mat också. Jag tycker inte att det är lika kul, jag skulle behöva en skyddsdräkt när maten sprutar ut som en fontän över mig. Förutom sådana viktiga kunskaper vet Astrid numera var lampan är och det om något är ju väldigt viktigt att veta.

Vill haaaaa

Läste syrrans blogg tidigare idag, det borde jag inte ha gjort för hon länkade vidare till en gammal klasskompis hemsida, den här. Han gör pärltavlor. Oj så fina pärltavlor och självklart vill jag ju ha sådana, men just nu känns det inte som att det står högst på listan bland alla saker vi vill göra och köpa. Alltså det skulle gärna få stå högt på den listan, men jag har inga sådan där guldbyxor där jag bara kan plocka pengar ur fickorna så en pärltavelbeställning får nog vänta lite. Som storasyster borde man ha rätt att förbjuda sina småsyskon att blogga om sådant som kan skapa sådana ha-begär, någon fördel borde man väl få för att man är äldst i syskonskaran ;)

Älskade lilla Alicen

Här är Alice ungefär lika gammal som Astrid är nu, korrigerad Aliceålder förstås. Trots alla olikheter är de ganska lika varandra också. Inte utseendemässigt, men utvecklingsmässigt. Alice kunde sitta själv och hon hade börjat krypträna, precis det Astrid kan och gör just nu. Astrid håller låda hela dagarna nu, det började Alice också göra vid den åldern. Mycket annat är sig likt också märker jag när jag tittar på dessa "gamla" bilder och filmer. Det är inte mycket som har förändrats här hemma. Samma möbler, samma gardiner, samma myspöl, samma leksaker, samma gåstol, samma kläder fast på en annan söt liten tjej :)

Choklad, ja tack!

Sitter i soffan och tycker synd om mig själv. Ibland får man faktiskt göra det. Snoret rinner, ögonen tåras vid varje nysning och det känns inte alls som att förkylningen går åt rätt håll. Lite choklad skulle nog göra saken bättre. En fin tavla också.

Bild lånad från Therese Sennerholt Design

Mycket snor, många tankar och idéer

Det är lustigt att man orkar klura på en massa nya projekt, små och stora, när man inte har energi att orka med mer än det man måste. Jag har möblerat om vardagsrummet (varför kallar man det så?) i huvudet. Efter att ha mätt kom jag fram till att det är aningen svårt att möblera om när man har en soffa som är 4*3,35 meter och det enda armstöd som finns sitter fast och soffan går därför inte att vända på. Det är alltså ett omöjligt projekt så det kan jag genast stryka från listan. Det innebär att jag också kan stryka min idé om att ha ett lite mindre köksbord i köket och någon form av matsalsgrupp vid de stora fönstrena i vardagsrummet där det hade blivit lite ledigt utrymme om soffan hade gått att flytta. Dock började vi istället prata om att bygga ett uterum utanför dessa fönster och ställa ett bord där istället. Där finns ju redan en del av vår relativt nybyggda altan som man kanske "bara" skulle kunna bygga in och glasa in, men den är på håret för smal för att rymma ett bord. Thomas kom med idén att riva (!!!) den delen av altanen, gjuta en platta och sedan bygga ett varmbonat uterum. En toppenidé tycker jag, men det får läggas rätt långt fram i tiden.

Ett lite lättare projekt att genomföra är att fixa lite höst/vinterfint ute på bron med lite krukor, ljung och sådant. Jag har 2 fina ljuslyktor som funkar för utomhusbruk också som nog skulle vara fina ute på bron, men kommer man att tända dem eller blir de bara stående där som just dekoration? Kanske skulle de få ta plats någonstans här inne? Frågan är i så fall var. De är inte helt barnvänliga då de delvis är av glas. Astrid kör nog sönder dem med gåstolen på fem röda och Alice skulle säkert försöka bygga om dem eller nåt och göra illa sig.

I senaste numret av Family Living fick jag inspiration att göra en koja åt barnen. I tidningen hade de gjort en jättefin "under-köksbordet"-koja, alltså som ett tält som man trär över köksbordet. Himla fiffigt, men jag är inte helt sugen på att köksbordet används till det så jag försöker klura på någon annan liknande grej. Jag har några idéer, vi får se vart de leder.

Sen började jag fundera på julpynt och julpyssel. Surfade in på Panduros hemsida för att kolla lite. Alice kanske är för liten för att uppskatta julpyssel? Hon har ju ganska nyligt börjat bli lite mer intresserad av att rita, fingerfärga, baka med playdoh och liknande, men det är korta stunder hon roas av sådana aktiviteter än så länge. Det får kanske vänta..

När jag var liten hade jag en sådan där adventskalender med ett litet paket att öppna för varje dag. En sådan vill jag göra åt Alice och Astrid, men det är kanske också för tidigt i år. För Astrid är det ju definitivt för tidigt och Alice är inte särskilt intresserad av att öppna paket. Det får kanske också vänta..

Ja och så klurar jag på Astrids rum. Gästsängen står fortfarande och tar upp nästan hela rummet så den måste bort innan det går att göra något där inne, men det betyder ju inte att jag inte har tokigt många idéer om hur det ska se ut. Rummet är inte så stort så möjligheterna är något begränsade.

Inspirationen (och snoret) flödar och idéerna är många nu. Bara för att få fler uppslag på hemmapyssel ska jag se på Äntligen hemma nu. Jag tar plats i den ickeombyggbara soffan med en kopp te och näsdukar (för snoret, inte för att jag brukar gråta till Äntligen hemma), tänder lite ljus och myser.

Host och snörvel

Vi fortsätter hostandet idag också. Jag börjar bli lite rastlös av att inte kunna eller orka göra något, åka någonstans. Jag hinner fundera ut alldeles för mycket jag vill göra och pyssla med, men det finns inte riktigt energi till det. Barnen bjöd, tack och lov, på sovmorgon nästan till 8 idag. Det är nog ett tecken på att de inte är helt friska de heller. Alice har ju hostat några dagar hon också, värst hittills igårkväll. Hon är ju den av oss som minst behöver drabbas av sånt här. Hittills har hon ju inte visat sig vara mer infektionskänslig än någon annan, hon är nästan tvärtom väldigt motståndskraftig, men däremot drabbas hon ju lite hårdare när det sätter sig på luftrören och det är allt annat än roligt så såna här sjukor ska vi nog försöka undvika så gott det nu går. Igår hostade hon i flera timmar när hon skulle sova. Tillslut kräktes hon. Astrid har klarat sig bäst hittills, men börjar bli lite småsnuvig nu. Thomas är den som är mest känslig och alltid blir sjuk först. Intresseklubben antecknar flitigt nu förstår jag, men så mycket roligare än så här blir det inte just nu.

Ja just ja, hus nummer 3 levererades idag och de är i full färd med att sätta ihop byggklossarna (ser ungefär lika lätt ut som att bygga med duplo;)) så vi har ju något att titta på genom fönstret medan vi fixar te vid köksbänken. Om några veckor är alla 3 nya grannar inflyttade. Det börjar ju likna ett villområde här nu, kul! Idag orkar jag dock inte vara en trevlig granne som går ut med nybakta bullar och kaffe till våra nya grannar och byggkillarna som sliter i höstrusket.

Okaxigt

Idag är vi inte så kaxiga, inte det minsta. Ingen är särskilt pigg. Fast det är nog lite fel att säga att ingen är pigg för det finns 2 barn som är fulla av energi. Det är de vuxna i huset som inte är i så god form och att hitta stunder för vila är inte så lätt, men vi kämpar på :)

Alice roar sig med att klä ut sig och hon tycker att hon är jättefin i halsband, mössa, halsdukar, ponchos och allt annat hon hittar i lådorna.

Astrid klär inte ut sig utan får nöja sig med det jag spökar ut henne med. Idag blev det en hejvild glassig randig blandning. Hon ägnar periodvis rätt mycket tid åt att klura på hur man gör för att förflytta sig framåt på alla fyra.

Sjukt

När man inte känner sig helt kry är det inte helt lätt att roa barnen. Man har inte tillräckligt med energi för att busa en hel dag och att försöka förklara för dem att man helst vill ligga i soffan under en filt är ju ingen idé. Igår försökte vi roa oss så gott vi kunde här hemma. Idag är Alice med mammo och faffa (farmor och farfar) och hon har nog betydligt roligare där än med oss tråkmånsar här hemma. Jag gissar att hon nog inte kommer att vara helt nöjd över att bli hemskjutsad därifrån snart.

Arga konstnären. Alice var nog lite arg igår. Med snuviga föräldrar, lite lägre tempo, inga aktiviteter utanför hemmet blir man med all rätt lite less och irriterad.

Astrid var inte arg. Hon är nöjd så länge hon får vara med i Alices rum.

En lagom aktivitet medan barnen leker är att dricka te, läsa Family Living. Synd bara att fikat på bordet inte är ätbart. Lite för mycket tid att fundera har man också när man bara lallar på hemma, man hinner få alldeles för många idéer på nya projekt att ta tag i.

Äta måste man även om man inte är helt kry och Thomas gjorde en insats i köket och vi fick en supergod lördagsmiddag. Alice ville titta på..

..och äta rå rödlök!! Man slutar aldrig förvånas över den tjejen. Sedan åt hon biff, bakad potatis, rödlöks- och tomatsallad med oss!!

Lite kvällsbus och mys framför tv:n innan läggdags. Båda blev så uppspelta och var inte helt nöjda över att behöva lägga sig i sina sängar. Mamman och pappan i det här huset var mer nöjda med det för det innebär ju att man får pusta ut i soffan och kanske sova själv. Jag noterar att Alices pyjamasar börjar vara i minsta laget, dags att investera i några nya.

Förvirrat eller nåt

Medan vi höll på att ställa fram middagen på bordet ser vi två små flickor som kommer gående längs uppfarten och jag tjoar åt Thomas: Det är ju Halloween!! Har vi något godis?? Hysteriskt börjar vi leta i skafferiet efter godispåsen som Thomas köpte igår samtidigt som Thomas ropar: Jaaa, men vi har ju massor av klubbor också! Var är dom??

Hallå, det är ju inte halloween nu. Var fick jag det ifrån? Om det beror på att vi är trötta och sjuka eller om det bara är den vanliga allmänna förvirringen som råder vet jag inte, men barnen kom i alla fall härifrån med ett gäng klubbor i stället för 50-öringar som de höll på att samla ihop.

Mössinventering

Astrid har som vanligt inget emot att prova kläder och mössor. Hon gillar läget helt enkelt. Alice är inte lika nöjd. Igår kollade jag igenom mössförrådet och provade alla mössor på båda barnen. Vad finns det för mössor, behöver någon av barnen någon ny mössa och vem i så fall. Alice behöver nog en ny lite varmare mössa. Tunna mössor har vi gott om så att båda barnen klarar sig. Förmodligen grannens barn också om det skulle behövas. Jag trodde förresten att Astrid skulle kunna ha Småfolksrånisen som Alice hade förra vintern som matchar overallen, men Astrid har mycket mindre huvudomfång så den är stor. Alice kan dessutom fortfarande ha den och den matchade hennes nya overall fint. De två rånisar jag köpte tidigare i höst är också snäppet för stora för lillAstrid, det blir en glipa kring öronen och då fyller de ju liksom inte sin funktion, men tanken var ju att Alice skulle ha dem så det gör ju inget.

Ny mössa till Alice och ny rånis till Astrid skriver vi upp på listan. Eventuellt en ny mössa åt Astrid också, det får vi se.

Hesa stämmor

Idag skulle vi på Mejas dop, men vi stannar hemma. Thomas blev förkyld tidigare i veckan och jag började känna mig mer och mer hängig igår. Redan i söndags hade jag lite ont i kroppen, men efter att ha fått sova ut var det som bortblåst. Igår eftermiddag hade jag feberfrossa en stund, men det verkar ha gått över. Imorse vaknade jag med whiskeyröst. Det känns ändå hyfsat bra, men det beror nog mest på att jag går på alvedon. Vaknade med huvudvärk i natt, tog en alvedon, vaknade utan huvudvärk, för en stund sedan började huvudet åter kännas tungt, men nu har alvedonen kickat in och energin återvänder. Alla är väl mer eller mindre förkylda nu så jag gissar att lite snor mer eller mindre här och där inte gör någon skillnad. Man behöver nog bara gå och handla på Ica Maxi för att riskera att få lite förkylningsbacillusker så vill man inte bli sjuk är mitt hetaste tips att isolera sig hemma. Hur som helst känns det i alla fall inte som läge att gå på ett dop när enda sättet att orka det är med ett jämnt tablettintag. Vi får hälsa Meja välkommen till guds familj (den där familjen som inte våra barn får vara med i ;)) någon annan dag utan prällens närvaro och ge henne vår present.

Vi hoppar även över festen jag och Thomas skulle på ikväll. Lite trist i och med att det inte händer varje dag att vi lämnar båda barnen med farmor och farfar för att göra något tillsammans, jag och Thomas. Vi knaprar alvedon i soffan istället, det är väl nästan som att gå på fest ;)

Phoebe i Vänner ville ju gärna fortsätta vara förkyld för att få behålla sin sexiga hesa stämma. Jag blir gärna av med den. Min sångröst är usel med eller utan heshet :)

Soligt, kallt, klart

Goa, mysiga, glada barn värmer i kylan.