Plötsligt händer det

När Thomas stiger upp i ottan för att åka med morgonplanet till Stockholm passar vi andra på att sova extra länge. Astrid som vaknat före f-n på sistone och bidragit till att jag känt mig mer som död än levande den senaste veckan vaknade sist av alla. Jag fick även väcka Alice för att vi skulle hinna till förskolan i någorlunda tid. Tänk om det här kunde hända lite oftare. Särskilt efter torsdag då Alice har sin sista dag på förskolan och ska vara långledig ända till mitten av augusti då Astrid ska skolas in.

Sovmorgon innebär tyvärr lite stress, särskilt när jag är ensam med barnen och ska hinna göra oss alla tre redo för dagen. När jag lyckats få i barnen gröt samtidigt som jag kämpade med att åtminstone hinna få i mig en tallrik fil som jag ändå inte kommer att stå mig särskilt länge på slog det mig att det ju är dumt att försöka stressa i sig en dålig frukost eller rent av hoppa över den när jag faktiskt har bättre alternativ hemma. Istället blandade jag en shake som jag drack i bilen på väg till förskolan och då vet jag att jag får i mig det jag behöver. Det är ju just för såna här dagar den där shaken är bra :) Hittills har jag bara tagit den efter träning för att tillföra kroppen det den behöver då, men man kan ju dricka den istället för en måltid om det kör ihop sig någon gång.

Något gott varje dag

Alice försöker skapa ett system för att få något gott veckans alla dagar. Att lördag betyder lördagsgodis vet hon och lyckan är stor varje gång hon får sitt godis. Nu frågar hon dagligen vad det är för dag och jag brukar säga vilken dag det är, vilken dag som kommer sedan osv. Vissa dagar när hon längtar efter lördag brukar hon både ställa frågan och snabbt svara på den själv. Vet du det är för dag i dag? Det är godis! Ja alltså, jag vet att det inte finns någon dag som heter godis och det har vi inte heller lärt Alice ;)

I morse undrade hon vad det är för dag och jag svarade förstås att det är måndag. Då är det glass idag! svarade Alice glatt i ett försök att fixa något gott åt sig och lillasyster, men se den gick jag inte på. Visst ska vi ha glassfest i sommar oavsett om det är måndag, onsdag eller lördag i sommar nu när båda tjejerna helt plötsligt tycker om glass, såna sockerpoliser är vi inte hemma hos oss, men att äta godsaker varje dag vill jag gärna undvika. Bra vanor från början är viktigt, men en sommar utan glass eller en bulle när vi sitter på picknickfilten blir ju himla tråkig.

Oväntat besök

Älgar, harar och rådjur brukar vi se på vår tomt då och då, men det är inte varje dag vi får besök av en räv. Fåglarna var inte glada över besöket utan ville skydda sina ungar och blev därför helt galna för att försöka skrämma iväg räven. Räven fick bråttom och jag hann inte få någon bättre bild än så här. Hann inte bjuda på Gevalia heller.

Tredagarsfeber - check

Jag trodde att Astrid hade haft tredagarsfebern, men jag var förstås inte helt säker. Nu är jag så säker som man kan bli (tror jag;). Hög feber i tre dagar och nu är hon alldeles prickig. Inga vattkoppor konstaterar jag då det inte är blåsor utan bara små små prickar. I och med att hon har två tänder på väg igenom var jag övertygad om att det var därför hon hade feber, men nu verkar det som att det kanske var en kombination av virus och tänder.

Det är inte lätt att vara liten alla gånger. Hög feber är definitivt inte roligt. Inte tandsprickning heller för den delen.

Det bästa med sommar är utan tvekan att få leka med vatten

Flygets dag

Är det flygets dag så är det, då är det bara att pallra sig dit. Intresset vad gäller flygplan och uppvisningar varierar i vår familj. Jag är inte ett dugg intresserad. Visst är de duktiga, har genomgått en massa utbildningar, tränat, tränat och åter tränat, men nej jag finner inget nöje i att titta på när de leker i luften. Thomas och Alice däremot delar flygplansintresset och hade det inte varit för att Alice älskar flygplan så hade jag inte åkt dit. Det var dock en stor besvikelse för henne att inte få åka något flygplan. Astrid var ungefär lika imponerad som jag. Hon var mest grinig, men vem är inte det efter flera dagars feber.

Bara att ta sig från parkeringen till F21 var ett litet projekt med vagn.

Alice försökte smälta in i förhoppning om att få hänga med på en liten tur.

Själva uppvisningarna var hon måttligt road av utan ville, som sagt, hellre få åka med. 

De stunder Astrid var på någorlunda bra humör tyckte hon att det var lite spännande med flygplan och helikoptrar.

Lite kul var det ändå med lite flygshow.

Tillslut fick vi en trött Astrid att somna och livet blev lite enklare för oss allihopa.

Före tidtabellen

Det där med att väga sig är ju ganska onödigt för som Hanne, som jag gjort kroppsscanningen hos, säger så går man ju inte in i en klädbutik och säger hur mycket man väger för att få hjälp med att hitta rätt storlek. Det är ju måtten som är det viktiga, men jag har inte mätt mig före jag började komma igång med träningen igen så jag har inget att jämföra med. Dessutom är det ju lite kul att se vad som händer på vågen även om jag just nu är mer än nöjd om jag står still vad gäller vikten. Jag vill hellre att fettprocenten ska minska och omfördelas till muskelmassa.

Jag satte ändå upp ett viktmål för mig själv. När Thomas går på semester var planen att jag skulle vara nere på 54 kilo. Där är jag nu och det är drygt en månad kvar till semestern. Förutom att jag tappat några kilon så har jag även på några veckor omfördelat nästan 2 kg fett och placerat den vikten i muskler och lite vatten istället. Att det har blivit lite vatten också gör ingenting då jag fortfarande ligger i den nedre delen av intervallet för vad som är normalt.

Det känns så himla skönt att vara på rätt väg och det där med att kroppen aldrig blir densamma efter att ha varit gravid och att man inte kan tro att man kan se likadan ut och känna sig som innan, det är bara skitsnack. Sånt säger man bara för att man inte vill och ids göra något åt saken. Det går om man verkligen vill! Det är en sak att få lite bristningar tex, de är ju lite svåra att göra något åt, men bortsett från sådana kosmetiska saker så kan man faktiskt bli fast i kroppen igen. Jag är snart i bättre form än vad jag var just innan jag blev gravid första gången. Inte i mitt livs bästa form, men det har jag inom räckhåll så ingenting är omöjligt!