Trotsig tungviktare

Tydligen äter våra barn helt ofattbart mycket på förskolan. Så mycket att personalen undrar var all mat får plats i de små kropparna. Då äter de inte lika bra hemma till middag och det stora matintaget på dagtid är alltså förklaringen. Det märks på Alices viktkurva att hon äter mycket totalt sett. På 3-årskontrollen för en månad sedan stannade vågen på 13,4 kg. Igår på ett återbesök på sjukhuset vägde hon 14 kg! Det är ju typ bara en halv kurva under mittkurvan i viktdiagrammet och helt fantastiskt ju!

Nu när hon äter som en häst har hon massor av energi att testa mig (och maken) allt hon bara kan. Den senaste veckan har hon verkligen varit fröken tvärtemot. Det är nej på allt och hon gör hela tiden tvärtemot det vi ber henne göra. Ber vi henne äta upp maten så gör hon naturligtvis inte det. Säger vi att hon inte får äta upp maten så äter hon. När Astrid skriker Nej jag vill inte brottas Alice! (vilket i och för sig inte är likt Astrid som vanligtvis älskar att brottas) så ropar Alice bara Jo du vill! och så fortsätter hon. Så här har vi det heeeela tiden och jag känner mig rätt dränerad på energi och ork att vara pedagogisk och vara tålmodig just nu.