Att drunkna

Trots att vi "bott" på sjukhus så länge med Alice verkar det inte som att jag blivit härdad. Eller vad man nu ska kalla det. Jag har inte tidigare upptäckt att det finns en liten sjukhushörna inne på lekterapin där det finns diverse sjukhusprylar som stetoskop, sprutor mm som barnen kan leka med. I denna hörna står även en kuvös där en docka ligger. Jag försökte bita ihop, men efter en kort stund var jag tvungen att gå därifrån med tårar i ögonen. En kuvös från stenåldern (de placerar naturligtvis inte de nyaste de har i en lekhörna) och en plastdocka räckte för att allt från sjukhustiden skulle skölja över mig som en jättevåg och dra ner mig under ytan igen.

Gårdagens konstaterande: Det kommer aldrig att försvinna. Det kommer nog aldrig att blekna heller. När som helst, var som helst triggas det igång av något, litet som stort.