onsdag 20 april 2011

Varför och en dag att minnas

Varför ska barnen välja att "tjorva" just när maken är borta flera dagar?? Det är sällan det slår fel. När jag som mest behöver sömnen för att orka med dygnet runt utan avlösning så får jag inte sova särskilt bra. Tack och lov att jag hade hjälp några timmar i går eftermiddag så att jag kunde få lämna huset en stund och bara vara för mig själv utan att höra mamma kan du hjälpa mig, mamma kom vi leker, mamma jag är törstig osv. I natt har barnen avlöst varandra. Alice har småhostat och gråtit till och från på grund av det. Astrid har haft skrikmaraton stundvis. Tänder? Inte helt omöjligt i och med att hon fortfarande bara har 6 stycken.

Det har i alla fall flutit på förvånansvärt bra idag trots att jag var galet trött när dagen började. Fick en liten energikick efter att ha lämnat Alice på förskolan och hon för första gången inte grät utan var jätteglad och sprang in i förrådet för att hämta hink och spade för att börja gräva i sanden. Alice är ett riktigt utebarn och vi får bära in henne skrikandes och sparkandes på eftermiddagarna så att sandlådorna har tinat fram är nog en bidragande faktor till att det gick lättare att lämna henne idag. Den 20:e april 2011 var alltså dagen då Alice för första gången var glad när jag lämnade henne. Det gav mig så mycket energi att jag och Astrid åkte till öppna förskolan för lite bus och lek istället för att åka hem och dra täcket över våra huvuden ;)

1 kommentar:

  1. Vilken underbar känsla att få lämna ett glatt barn!

    Verkligen märkligt att det alltid blir körigt och struligt när du är själv...det är väl nästan så att barnen känner på sig det och slår på stort!

    Kram

    SvaraRadera