När jag var borta passade Alice på att testa gränserna med sin far. Med mig vet hon vad som gäller, men det kan ju finnas en chans att man kan få göra som man vill med pappa och Alice gjorde vad hon kunde för att se om hon måste äta. Och ja, man måste äta även om inte jag är hemma. Fast försöka kan man ju alltid.
Thomas: Se, nu har jag ätit upp min mat. Ät du också!
Alice: Grattis pappa! Vad duktig du är! Nu får du gå och leka. Samtidigt applåderade hon och log ett lurigt leende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar