Barn är fantastiska

Särskilt mina barn! ;) Att få höra Jag ääälskar dig! får nog vilket föräldrahjärta som helst att smälta. Bortsett från lite 2-årstrots är det en härlig period nu, som alla andra perioder i och för sig. Kommer ofta på mig att tänka att just nu är så himla kul och härligt, mysigt, underbart. Visst är det mycket tjat om nej och inte, gör inte si, gör inte så, men om man summerar det hela är det ju faktiskt mest fantastiskt. Det kan bero på att det är fredag, att Thomas är hemma hela helgen och att jag fått dricka ett glas vin till maten, men ändå. Att höra Alice, som inte alls vill sjunga i grupp, gå omkring och sjunga Nyss täffa tokodil, körde runt i en bil är ju bara hur kul som helst. Att se henne dansa som en robot eller dansa "sagoslott" som hon borde göra på lördagar på showkidz, men hellre gör här hemma är ju jätteroligt det också. Plötsligt ska hon krama dockan och byta blöja på dockan och gå på promenad med dockan för så gör ju flickorna på förskolan. De klär ut sig i prinsessklänningar, lägger dockan i vagnen, hänger handväskan över axeln, tar på sig hatten och klackeskorna och sätter koppel på hunden som släpar längs golvet när de ger sig ut på promenad som riktiga Östermalmsdamer. Eller när de leker doktor och ger varandra sprutor i naveln (det är ju liksom ett naturligt ingångshål), tittar i öronen och lyssnar på hjärtat. Det är inte bara Alice som har roligt på förskolan. Jag har rätt roligt som åskådare också. Barn är verkligen fantastiska!