Parmesan

Om man har en man som gillar parmesanost och tycker att man (precis som gubben i den där ketchupreklamen som tycker att man kan ha ketchup till pannkakor) kan äta parmesan till ALLT, ja då blir det en hel del parmesan helt enkelt. Parmesanostpaj har vi ätit några gånger på sistone, jättegott! Idag blev det parmesankyckling, också jättegott! Jag avstår gärna parmesan till korv och makaroner, men det gör inte maken. Jag gissar att han försöker anamma den italienska stilen ordentligt inför pensionen. Har jag glömt att berätta om våra planer för vad vi ska göra när vi blir pensionärer? Eller våra.. Maken har planerat att vi ska ha hunnit bli rika så att vi kan köpa en vingård i Italien. Där ska vi sitta i solen och dricka fantastiskt gott italienskt vin dagarna i ända tills vi dör av skrumplever. Men nu var det ju inte det jag skulle skriva om utan att vi åt god mat och om någon känner för att testa parmesankycklingen som var busenkel att tillaga så kommer receptet här:

4 kycklingfiléer

3 dl cornflakes

1 dl färskriven parmesan

1 dl smält smör

1 tsk italiensk kryddblandning

salt & peppar

Mixa cornflakes, parmesan och kryddblandning i matberedare så att det blir finkornigt. Krydda kycklingen med salt och peppar, doppa den i det smälta smöret och vänd i cornflakesblandningen. Lägg kycklingen i en smord ugnsform, ställ in den i ugnen som ska vara 200 grader varm i ca 25 minuter. Till det hade vi sallad och en kall sås.

Man skulle ju kunna tänka sig att vi drack ett gott italienskt vin till det bara för att värma upp inför pensionen, men se det gjorde vi inte. Istället drack vi ett sjukt gott italienskt öl! Prova det om ni inte gjort det. Peroni nastro azzurro heter det.