Idag njuter jag lite extra av att det är fredag och att jag är ledig

Det här, gott folk, blir den sista hellediga fredagen på länge. Sedan jag, hastigt och inte alls lustigt, blev mamma lite (väldigt mycket) tidigare än beräknat en söndag i oktober 2008 har jag varit föräldraledig på heltid. Alltså att bli mamma var ju inget olustigt, men det antar jag att de flesta förstår.

Planen var i alla fall att jag efter två veckors inskolning av barnen på förskolan med start på måndag skulle börja jobba. Med vad? Ja det har jag inte haft någon aning om. Så är livet i konsultbranschen. Det har känts lite konstigt och faktiskt jobbigt att inte veta vad jag ska göra. Jag har längtat efter att få jobba, men samtidigt har jag inte vetat vad jag längtar efter.

Nu behöver jag inte fundera längre. Man brukar ju säga att det går fort i hockey. Det går fort på arbetsmarknaden också. I tisdags fick jag veta att jag skulle få träffa en uppdragsgivare på torsdag så igår gjorde jag alltså det. Under förmiddagen idag fick jag veta att uppdraget är mitt. På måndag börjar jag. Hej bara! Från mammaledighetsbubblan med kommunikation på bebis/barnnivå kastas jag nu rakt in i ett internationellt företag där jag ska spika inglish hela dagarna.

Det kommer att bli en utmaning att damma av mina kunskaper inom området överhuvudtaget, hjärnan har ju liksom varit i viloläge i några år nu. Att all dokumentation och nästan all kommunikation sker på engelska gör utmaningen något större. Att beställa middag på utrikiska på en restaurang när man är på semester någonstans är en sak. Att svänga sig med ekonomiska termer på engelska en annan. Spännande värre! Ja och det innebär ju förstås också att maken får ta hand om inskolningen.

Sista hellediga fredagen var det ja, vad ska jag göra av den då? Vi fortsätter att bygga om barnens lekstuga och sedan vet jag faktiskt inte, men att jag ska slappa i soffan i kväll med ett, möjligtvis två, glas vin är en sak som är säker.