Nu jäklar

Efter Tjejmilen i september var jag så besviken. All träning jag hade lagt ner under våren och sommaren och så fanns energin bara inte där och jag genomförde som bekant inte loppet ens i närheten så som jag hade hoppats på. Jag har lite svårt att släppa nederlag och grämer mig nog lite för länge över dem och det är väl något jag måste jobba på. Var arg, ledsen och besviken en stund. Släpp det sedan, gå vidare och se till att göra ett bättre lopp nästa gång. Att jag blir arg på mig själv är nog bara bra för det gör att jag är ännu mer motiverad att göra en bättre tid nästa gång, men jag måste använda ilskan på rätt sätt så att den ger energi istället för att bli en belastning. Ibland misslyckas man helt enkelt. På't igen bara! Ett uselt lopp, vad är det liksom i jämförelse med annat..