Ibland behöver jag påminna mig själv

Det är så lätt att man glömmer. Alice är ju i stort sett som vilket barn som helst just nu och ibland glömmer man bort allt hon varit med om och hur tuff start i livet hon fick. Det är nog när jag "glömmer" det som jag börjar fundera på om hon någonsin kommer att äta annat än gröt och så sitter jag där och oroar mig över matsituationen. Egentligen vet jag ju att det kommer att lösa sig med tiden. Inte kommer hon ju att sitta och äta gröt flera gånger per dag när hon är 15 år gammal. Kan man ju hoppas i alla fall ;) Och som flera av er skrivit i kommentarerna till tidigare matinlägg, så länge hon mår bra, inte krymper osv så är det ju helt okej att hon äter sin älskade gröt. Vi fortsätter som vanligt att erbjuda henne allt vi själva äter utan att sätta någon press på henne. Vi vill ju inte att måltiderna ska bli otrevliga. Hon äter det hon äter helt enkelt.

När man håller på att glömma bort hur liten och skör hon faktiskt var så kan man bland annat ta en titt på storleken på blöjan hon hade i början och jämföra den med den minsta blöjan man normalt använder till sina nyfödda bebbar. Kan tillägga att blöjan i början nådde ända upp till armhålorna. Den är inte större än en binda typ..