Första långpasset på asfalt

Jag springer ju oftast i skogen. Eller det är ju längs ett spår, men inga gångstigar eller så utan ett terrängspår helt enkelt. Då och då åker jag till Ormberget och där är ju spåren lite mer hårt packade. Har även testat Hamnmilens sträcka som till stor del går på asfalt, men jag har varit sugen att testa ett långpass på asfalt för att se hur det känns även om jag helst håller mig till terränglöpning. Varje gång jag har planerat in det har det varit tokvarmt och inte känts aktuellt, men idag var det dags. Kallax-Alvik, 14 km och tiden blev 01.21.10. Tanken var att springa ända fram till svärisarna i Klubben, men jag valde att promenera de sista 2-3 kilometerna. Istället för nerjogg fick det bli prommis. Inte för att jag inte orkade springa, för det hade jag gjort, utan för att jag inte ville ta i så jag spricker på mitt första långpass på asfalt. Jag ville helt enkelt inte riskera att inte kunna springa på en vecka eller så. Energi fanns det kvar för att springa, jag flåsade inte särskilt mycket och var snabbt nere i normalpuls när jag hade börjat gå. Nästa gång blir det springa av hela vägen :)