Uppvärmning. Träning?

I förmiddags fick vi besök av Jennie och Alma. Vi har inte träffat dem på ett tag. Dels pga att vi alla varit sjuka, dels pga att Alma har börjat på dagis eller förskola heter det ju. Alice, som inte fyller år förrän nästa vecka och ska ha sitt kalas nu på lördag, fick sin första present redan idag och värmde upp paketöppnarfingrarna. En jättefin sparbösseuggla hade Alma med sig. Jag har spanat in en sådan på nätet, men tyckt att det känns onödigt att betala frakt bara för en sak och visste inte att de finns på Asko. Den är i mjuk plast så man behöver inte vara rädd att den ska gå sönder heller.

Bild lånad från Barnvänligt

Som vanligt är det jättetrevligt med besök, att besöka andra, åka till öppna förskolan och liknande, men just nu är det jobbigt också. Alice har ju alltid varit lite försiktig, men nu är det extremt. Hon är som ett plåster på mig heeeela tiden. Inte när vi är ensamma hemma, men så fort det är andra barn i närheten oavsett om det är ett barn eller en grupp med barn. Hon är ju till och med rädd för lillasyster när hon far fram i gåstolen. Det är i och för sig förståeligt för det gör fruktansvärt ont när hon kör över tårna. Hon verkar vara livrädd att bli påkörd av en dockvagn eller att bli omkullsprungen. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vill ju att hon ska kunna springa omkring och leka som alla andra barn och inte behöva vara rädd. Dessutom är det rätt frustrerande att ha henne hängande på mig hela tiden. Det hjälper inte att jag sitter på golvet i närheten heller för då försöker hon bara klättra upp i famnen på mig och hänga runt min hals. Det är kanske bara träning som gäller? Alltså träna att träffa andra barn menar jag som vi visserligen redan gör. Någon som har tips på vad jag ska göra? Ska jag låta henne komma upp till mig hela tiden för att hon vill det eller ska jag "ignorera" henne i förhoppning om att det släpper och att hon tillslut börjar gå iväg på egna äventyr en bit från mig? Hon verkar ju vara så otroligt rädd och osäker. Till viss del beror det nog på att hon inte har helt bra balans än och att hon därför blir rädd när barn springer fort nära henne. Vad det än beror på så är det inte roligt. Inte för mig och det kan ju inte vara särskilt roligt för henne själv heller.